Centralt forskningsfält:

Landskap – identitet och historia.

1800-talets trädgårdskultur i regionalt perspektiv. Trädgården som mönster för jordbruket. Trädgårdskultur som folkbildning. Lantbrukets trädgård i Skåne. Trädgårdskultur som uttryck för regional identitet. De skånska godsens park- och trädgårdskultur, särskilt danskt inflytande 1850-1940. Kyrkogårdens trädgårdshistoria.

Undervisning:
Trädgårdshistoria, delaktig i alla kurser på grundnivå inom ämnet på landskapsarkitekt- och landskapsingenjörs- och trädgårdsingenjörs-programmen. Utveckling av och ansvar för distanskursen Trädgård, park, landskap - Bebyggelsemiljöns gröna kulturarv, LP0461. Arbetar med kursutveckling i riktning not kulturarvssektorn.

Aktuellt:
Avhandlingsprojekt:

Skånsk landskapsidentitet – med trädgården som förebild för 1800-talets jordbruksreformer.
I ett kulturlandskap som alltjämt präglas starkt av jordbruk finns det skäl att undersöka vilka föreställningar som ligger till grund för den närmast emblematiska landskapsbild som i populära såväl som akademiska sammanhang får illustrera skånskt landskap: Den utskiftade gården, i skydd av almar och prydliga hagtornshäckar, omgiven av böljande gula sädesfält med pilevallar emellan.
I en spirande lantbruksutbildning och vid bildandet av de skånska länens hushållningssällskap kring sekelskiftet 1800 väcktes tanken till liv bland annat genom studiet av Vergilius jordbrukstraktat, ”Georgica” och förmedlades genom föregångsmän som Rutger Macklean som på sitt mönstergods Svaneholm propagerade för trädgårdar som arrendatorernas bästa skola och experimentalfält och trädrader som skulle göra det skiftade landskapet prydligt och överskådligt. Trädgårdsodling ”för höjandet av allmogens seder och uppövandet av dess skönhetssinne” var redan från början en central fråga för hushållningssällskapen, som under hela 1800-talet arbetade för trädgårdsodlingen som en av lantbrukets viktigaste binäringar.
I uppbyggnaden av Alnarps lantbruksinstitut konkretiserades samtidens uppfattning om det ideala lantbruket. Hela egendomen gavs formen av ett mönstergods där bebyggelsemiljöns alla delar vältaligt beskriver såväl strävan framåt som förankringen i historien. Institutets huvudbyggnad i historiserande dräkt frammanade bilden av lång förankring bakåt på den gamla kungsgårdens mark och anlitandet av en dansk byggnadsarkitekt markerade den historiska samhörigheten över Öresund. Runtomkring ”Alnarpsslottet” byggdes prydliga och ändamålsenliga ekonomibyggnader och personalbostäder i en parkmiljö där rationell trädgårdsodling gick hand i hand med såväl det omgivande jordbrukslandskapets estetiska organisation som personalbostädernas lotter för köksväxtodling och spaljerade fruktträd.

Övrigt:
Grundare och nuv. ordf i forskarnätverket Forum för trädgårdshistorisk forskning. www.gardenhistoryforum.org

Projekt:
Med trädgården som förebild – Alnarp som läromönster för skånsk landskapsidentitet. Finansiering: Riksantikvarieämbetet och Institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU. Pågående.

Publikationer:
Ahlklo, Åsa Klintborg:
"Med trädgården som förebild - Alnarp som läromönster för skånsk landskapsidentitet", För en kritisk och konstruktiv kulturmiljöforksning, utg riksantikvarieämbetet, Stockholm 2007
Ahlklo, Åsa Klintborg:
”Trädgården som lantbrukets förebild i 1800-talets Skåne”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 48/2004, 2005.

Den svenska kyrkogårdens trädgårdshistoria till 1940. Finansierat av Movium och Byggforskningsrådet. Avslutat 1992.

Publikationer:
Bengtsson, R, Hoberg, B, Klintborg, Å, Lundquist, K, Vollbrecht, K, Kyrkogårdens gröna kulturarv, red. Eivor Bucht, STAD & LAND nr 103, Klippan 1992.

Den svenska kyrkogårdens trädgårdshistoria 1940-1990. Finansierat av Byggforskningsrådet och SJFR (Skogs- och jordbrukets forskningsråd) genom Moviums ramprogram. Avslutat 2000.

Publikation:
Ahlklo, Åsa Klintborg, Mellan trädkrans och minneslund. Svensk kyrkogårdsarkitektur i utveckling 1940-1990. STAD & LAND nr 167. Borås 2001.

Makt – människa – modernitet. Skånska godsmiljöer från högmedeltid till nutid. Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond. Avslutat 2004.

Publikationer:
Ahlklo, Åsa Klintborg:
Kronan på odlarens verk, Trädgårdens betydelse i uppbyggnaden av mönstergodset Trolleholm under 1800-talet, diss. Rapport 03:2, Utg. Inst f landskapsplanering Alnarp, SLU, Alnarp 2003

”Trädgård och park, till nytta och fägring”, Slotten och landskapet – skånska kulturmiljöer. [Krapperupssymposiet 2000], red. Sten Åke Nilsson. Stockholm 2002. 

”Godsets allé och arrendatorns kastanj”, Skånska godsmiljöer, Skånes hembygdsförbunds årsbok 2001. Lund 2001.